2012-04-29

Kemiska bevis för stress hos apatiska barnen

Debatten kring orsaken till varför flera barn till asylsökande i Sverige drabbats av ett apatiskt tillstånd gick för några år sedan hög. Med en avancerad teknik undersöktes blodprov från barnen på Uppsala universitet och analysen visar tydligt samband mellan stresshormoner och tillståndets förlopp. Studien publiceras i tidskriften BMC Research Notes.

Den mediala uppmärksamheten var enorm kring de ”apatiska barnen” och i debatten ifrågasattes både föräldrar och psykiatriker medan andra misstänkte förgiftning eller stress. Sverige pekades ut som det enda land där detta tillstånd uppstått, något som senare dementerats.

-    Vi har uppmätt extremt förhöjd stressnivå i form av en rad olika stresshormoner i blodet hos dessa barn. Och vi kunde också följa tillfrisknandet i nivåerna tills de var normala igen, säger Jonas Bergquist, medicine doktor och professor i analytisk kemi och neurokemi vid Uppsala universitet, som lett studien som genomförts i samarbete med kollegor på Karolinska institutet.

-    Liknande tillstånd hos barn har rapporterats från andra håll, men man har ofta inte kunnat sätta en diagnos och mörkertalet är troligen mycket stort.

Mellan mars 2005 och december 2007 befann sig totalt 70 barn i ett apatiskt tillstånd. Av dessa fick en grupp forskare inom barnpsykiatri och kemi möjlighet att ta prover på elva barn med allvarliga symptom. Nya prover togs under hela sjukperioden fram till tillfrisknande.

Proverna har analyserats med en mycket avancerad teknik som gör det möjligt att samtidigt mäta ett stort antal biologiska molekyler i ett och samma prov. Det visade sig finnas en ”cocktail” av stresshormoner, bland annat kortisol och andra neurosteroider, som också tydligt varierade med sjuktillståndets förlopp.

-    Om man uppmäter hög nivå av ett enstaka ämne i ett prov säger det inget om huruvida produktionen har ökat eller nedbrytningen minskat. Men vi kunde nu för första gången följa enzymernas aktivitet i omsättningen av hormonerna under förloppet, säger Jonas Bergquist.

Det kemiska mönstret liknar det vid posttraumatisk stress, om än inte exakt. Som kontrollgrupp användes bl a syskon till de drabbade barnen. De hade liknande situation men reagerade inte på samma sätt, vilket visar hur olika sårbara barn kan vara menar forskarna.

Studien är liten men resultaten är enligt Jonas Bergquist så tydliga att påståenden om simulerade symptom helt kan avvisas. Nu behövs fler och utvidgade studier innan forskarna kan ta ställning till om analys av stresshormoner bör bli ett verktyg inom vården.

-    Förändrade halter av steroidhormoner är inget som kan simuleras fram.

Studien har finansierats av bland andra Vetenskapsrådet.

Länk till tidskriften BMC Research Notes webbplats.

För mer information, kontakta professor Jonas Bergquist, tel: 018-471 36 75, 070-962 13 93, jonas.bergquist@kemi.uu.se


Pressmeddelandet skickades med Mynewsdesk

CONTACT WEBMASTER | SHARE
EU Vinnova