Drygt 150 företrädare och beslutsfattare från landsting, universitet, läkemedelsföretag, departement och forskningsfinansiärer samlades fredagen den 19 februari för att diskutera konsekvenserna av att exportera högspecialiserad sjukvård till omvärlden vid ett seminarium arrangerat av Akademiska sjukhuset, Regionförbundet Uppsala län, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala BIO och Uppsala universitet
Vare sig man kom från universitetsforskningen, sjukvården eller industrin var talarna överens - vi måste exportera sjukvård om vi ska kunna upprätthålla specialistkompetens inom områden där vi har komparativa fördelar. Patientunderlag för forskning och utveckling har vi inte själva i Sverige när det kommer till den här typen av udda diagnoser. Och vinnare är i slutändan den enskilda patienten i Sverige som får tillgång till bättre utvecklad sjukvård och till bättre metoder, medicin-tekniska produkter eller läkemedel.
Akademiska sjukhuset säljer redan idag högspecialiserad vård till utländska patienter genom Uppsala Care. Ett exempel på sådan högspecialiserad verksamhet är endokrina tumörer, som är ett Centre of Exellence vid Akademiska sjukhuset.
Handelsminister Ewa Björling, som har en bakgrund som forskare inom virologi på Karolinska institutet, deltog också under dagen. Hon framhöll det goda rykte Sverige har inom medicin i världen, men hon menade även att konkurrensen är stor när det gäller försäljning av vård. Indien exporterar till exempel vård till 45 länder. Enligt Ewa Björling krävs mer entreprenörskap i Sverige både inom skolan 
och inom universitetet.
Ytterligare en talare var Karin Lind-Mörnesten, vd på stiftelsen Swedcare. Hon har i många år arbetat med direktinvesteringar och export. Hon framhöll vikten av att sjukhus och universitet vågar koncentrera sig på ett fåtal områden inom högspecialiserad vård och släppa andra områden för att på så sätt kunna få resurser att bli bland de bästa i världen.
Sverker Ljunghall, chef inom AstraZenecas forskning, menade att framtiden kräver ett ökat samarbetet med universitet, sjukhus, organisationer, företag etc, då inget läkemedelsbolag längre kan agera på egen hand.
- En tydlig trend är också att vi vill göra prövningar av läkemedlet hos den befolkning som man ska exportera det till. En ökad sjukvårdsexport kan ge ett större och mer differentierat patientunderlag,samtidigt som det ökar kvaliteten på vården.
Britt Skogseid, vicerektor för vetenskapsområdet Medicin och farmaci, som varit med och byggt upp ”Uppsala Center of Excellence for Endocrine Tumors” vid Akademiska sjukhuset, ett nationellt och internationellt center, berättade att man tar emot 90 procent utomlänspatienter och att 30 procent av remisserna kommer från utlandet. - Sjukvårdsexporten är ett kvitto på att forskningen håller hög kvalitet, sa hon.
Seminariet avslutades med en paneldebatt där även Susanne Svahn, chef för Uppsala Care vid Akademiska sjukhuset, Erik Weiman, Landstingsstyrelsens ordförande och Erik Forsberg, verksamhetschef för Uppsala BIO, deltog.
Seminariets moderator Christer Isaksson från Gullers grupp kunde konstatera att det rådde stor enighet bland samtliga - export